Expert från Future Mobility Center reder ut buzzwordet Open innovation
Open innovation är ett sätt att innovera, skapa produkter och tjänster, tillsammans med externa parter och användare — gärna med en obegränsad mängd aktörer i ett ekosystem. Detta innovationssätt skiljer sig från det traditionella som i huvudsak sker inom det egna bolaget, och ofta drivs av en utvald innovations-grupp eller inom ett internt innovations-lab (garage). Det är förvisso ingen nyhet att samarbeta utanför det egna bolaget, och dessa fördelar beskrevs rikligt i publikationer redan på 1960-talet. Men det är med informationsålderns möjlighet att koppla samman parter över hela världen som detta kommer till sin verkliga fördel. Nya digitala tjänster skapas i rasande tempo, och förmågan att snabbt och kontinuerligt kunna innovera har blivit avgörande för att överleva som företag.
Idag blir mindre än 10% av R&D-projekt framgångsrika innovationer på marknaden, så vi behöver massor av idéer och nya projekt för att lyckas träffa rätt. Dessutom behöver vi hela tiden tänka utanför boxen, och våra företagsväggar håller oss ofta tillbaka från att lyckas med båda dessa saker. Men det räcker inte med att producera stora mängder idéer. Dessa måste också testas på verkliga kunder och slutanvändare. Inom open innovation involverar man därför användarna längs hela innovationsresan så att man inte riskerar ha slösat bort resurser, tid och möjligheter innan man ens har lanserat produkten. De olika typerna av samarbete sträcker sig från rena idéförslag till ekosystemets utvärdering av idéerna till vidareutveckling av dem.
De direkta fördelarna med open innovation är många, men de flesta grundar sig i korskopplingen av kunskap och know-how från olika industrier och affärsområden, vilket i sin tur öppnar upp nya perspektiv.
9 fördelar med open innovation:
- Bland in-house-produkter tenderar mest inkrementella innovationer att produceras. Utveckling tillsammans med slutanvändare och externa innovationspartners öppnar däremot upp helt nya möjligheter och funktionaliteter, samt skapar nya marknader. Allt detta ökar sannolikheten att lyckas skapa radikala och disruptiva innovationer.
- Lösningar som redan framgångsrikt används inom andra områden kan överföras till de egna innovationsprojekten. Detta gör det möjligt att utveckla idéer och möjligheter som ingen skulle ha tänkt på annars.
- Globalt nätverkande och snabb teknologiutveckling möjliggör tidsbesparingar och kortare tid-till-marknad.
- Delade utvecklingskostnader sänker kostnad-till-marknad.
- Eftersom så många parter med gemensamma intressen deltar i utvecklingen blir det lättare och snabbare att enas om nya standarder, speciellt de-facto standarder.
- Högre nyhetsflöde: Fler innovatörer från olika domäner leder till fler idéer för innovativa produkter, nya distributionskanaler samt nya affärsområden och affärsmodeller.
- Risk-minimering: Involveringen av innovativa kunder skapar bättre marknadsanpassade produkter med större träffsäkerhet, samt en större och snabbare marknadsacceptans. Detta leder i sin tur till enklare och snabbare marknadsspridning eftersom produktkonceptet redan är känt och använt av flera aktörer — där var och en bidrar till fortsatt spridning.
- Välkända kontra hemmasnickrade lösningar: Konsumenter hatar att låsas in i leverantörsberoenden, och nuförtiden känner man igen detta på tidigt stadium. Att involvera kunder och externa partners genom hela innovationsresan säkrar att man inte råkar skapa egna speciallösningar då det redan finns väl fungerande alternativ där ute.
- Tredjepartslösningar byggda av företag som flockas runt din innovation kommer att stärka den och göra den mer etablerad. Ju snabbare man engagerar de externa parterna desto snabbare infinner sig denna effekt.
Framgångsrika exempel på öppna innovationssatsningar kan bl. a hittas i Fiat som använde de kreativa idéerna från ett öppet innovationssamfund för att utveckla Fiat 500 innan den lanserades på marknaden. De 170 000 förslag som lämnades in visar just hur mycket intresse det finns för sådant deltagande. Andra exempel inkluderar ÖBB Open Innovation Platform, Unilever, InnoCentive, Atizo, Quirky, Open Innovation Platform of the US Federal Government. Historiskt var utvecklingen av operativsystemet Linux, uppslagsverket Wikipedia, och hela World Wide Web Consortium (W3C) några av de första pionjärerna på mycket framgångsrik tillämpad open innovation.
Trots alla fördelar är open innovation inte alltid den bästa vägen framåt, tex gäller detta i projekt med synnerligen höga krav på sekretess runt de tekniska recepten, tillverkningsmetoderna eller affärsmodellen. Det kan också vara svårt att ta världen med total överraskning vid tillfället för produktlansering om man redan delat full insyn i projektet under innovationsarbetet. Dock krymper båda dessa möjligheter till nästan noll i en digital värld av informationsutbyte, och det enda som i praktiken kvarstår är sekretess vid patentering, innan ansökan skickats in. Andra invändningar som ofta hörs är att det kostar mycket tid och pengar att anpassa verktyg och processer, samt bygga upp ett öppet samfund av samarbetspartners och användare som kan hjälpa till med den öppna innovationen. Det kan dessutom vara svårt att övertyga andra företag att de ska hjälpa just ditt företag att innovera, speciellt utan finansiell ersättning eller kontraktsmässiga skyddsnät. Många småföretag är, ofta med rätta, rädda för att bli uppslukade eller överkörda av storindustrin.
Future Mobility Center (FMC) är ett unikt nytt koncept som skräddarsytts för att attackera alla de negativa sidorna och samtidigt fånga de positiva sidorna av open innovation. Konceptet har utvecklats, och håller fortfarande på att förfinas, av Högskolan i Halmstad. Som första lärosätet i Sverige att göra innovation till sin paradgren har de under decennier utvecklat innovation till en vetenskap som också kopplats till masters-utbildningar och industriprojekt. FMC arbetar efter en princip som sätter produkten i första rum, och fokuserar i huvudsak på innovationsfaserna “ideation” och “conceptualization”, men kan sträckas ut hela vägen till marknadsföring och drift om en utvecklargrupp så önskar. Området “mobility” har speciellt valts fram för att prova ut konceptet tillsammans med alla de transportrelaterade företag som flockas runt den fordonsintensiva R&D-regionen i Västsverige.
Open innovation är svaret på kontinuerligt föränderliga marknadsvillkor och kundbehov. I digitaliseringens ålder är det därför bara de företag som behärskar open innovation som kommer få snabb tillgång till den breda kunskap som kan skapa bättre, snabbare och billigare lösningar än andra.
Källa: Richard Bunk, PhD Physics, MSc Engineering Physics
Innovation Director – Systems Engineering Combitech AB – SAAB Group
Director of Future Mobility Center – FMC at Halmstad University, Sweden
